sofiesostman

så mycket tanka & obesvarade frågor. dem försvinner bara inte, men jag vill heller inte ha svar. för jag kommer inte tycka om svaren jag kommer att få, eller så kommer jag det. jag är rädd för bådadelarna. idag har det iaf inte varit min dag, har legat framför datorn hela dagen sen jag kom hem från emma och försökt tänka ut vad jag ska skriva här idag. men jag vet allvarligt talat inte vad jag ska skriva. det suger att läsa det där gamla vanliga "dethär har jag gjort idag" hela tiden. jag kollar hellre på bilder men några såna har jag inte heller. men jag är vilsen, helt lost i mig själv. men saknaden är snart borta, det känner jag verkligen. och då kan jag starta om på riktigt, utan att känna mig dum & som en dålig person. kan gå in i något med både kropp & själ. visst att allt kan förändras hastigt, det vet jag också. men jag tror verkligen att det är över nu, saknaden och känslan av att vilja ha det man hade. för jag känner mig rätt redo att starta om, och det är alltid en början. & jag ser fram emot resten. för 2012 kommer att bli ett toppen år, det känner jag på mig. om inte jorden går under vill säga.